Varsam renovering av innergårdsmur och entré i Haga

Innergårdsmuren och entrén i Haga renoverades varsamt efter att fogar hade vittrat, flera stenar hade börjat släppa och gångytan vid entrén hade satt sig. Projektet omfattade omfogning, komplettering av murverket, justering av underbyggnaden samt omläggning av entréns markyta för bättre avvattning och ett mer stabilt underlag. Arbetet anpassades till den äldre miljön så att uttrycket bevarades samtidigt som konstruktionen förstärktes.

Så återställdes innergårdsmur och entré i Haga

Arbetet inleddes med att lösa delar i murkrönet plockades ned för hand och sorterades upp för återbruk där format och yta fortfarande höll. Den befintliga muren bestod av massiva naturstensblock i varierande höjd med äldre kalkhaltiga fogar som på flera ställen hade eroderat ur till ett djup på 30 till 50 millimeter. Skadade partier rensades därför ned till fast underlag, löst bruk avlägsnades och växtlighet i fogarna togs bort innan ny uppbyggnad kunde påbörjas. I entrén lyftes slitna markstenar bort, sättlagret öppnades och partier med sättningar markerades för ombyggnad.

Rensning, uppbyggnad och fogning av muren

Där muren hade tappat sin linje demonterades de översta skiften på en sammanlagd sträcka om cirka 6 löpmeter. Bakom dessa partier visade sig fyllningen vara ojämn och delvis urlakad, vilket förklarade rörelserna i murverket. Fyllningen kompletterades med packad kross i fraktionen 8 till 16 millimeter, och dränerande zon skapades närmast baksidan för att minska fukttrycket. Stenarna sattes tillbaka i ursprunglig rytm så långt det gick, och kompletterande block valdes i närliggande kulör och struktur. Omfogningen utfördes med kalkcementbruk anpassat för äldre murverk, med fogprofil som hölls något indragen för att passa murens befintliga uttryck.

Entréytan byggdes om med nytt fall

Entrén omfattade en mindre gångyta från grind till dörr samt anslutningen mot gårdsnivån. Den gamla beläggningen hade på flera ställen fått bakfall mot fasaden, och vatten blev stående efter regn. Underlaget grävdes ur till cirka 220 millimeters djup på de mest påverkade delarna. Därefter lades geotextil, ett bärlager av krossmaterial och ett nytt sättlager av stenmjöl. Markstenen lades tillbaka med justerat fall från byggnaden, omkring 1:50 över gånglinjen, så att vatten i stället kunde ledas bort mot gårdens avrinningspunkt. Fogarna borstades in med fogsand efter justering och vibroplatta med gummimatta användes för att låsa ytan utan att skada stenens kanter.

Materialval och detaljer som passade den äldre miljön

En viktig del av projektet var att de nya inslagen inte fick ta över helhetsintrycket. Därför återanvändes så mycket som möjligt av befintlig sten i både mur och markyta. Nya fogar hölls i en dämpad ton som låg nära det äldre brukets kulör efter uttorkning. Krönet justerades också så att vatten inte blev stående i små skålar mellan stenarna, något som tidigare hade drivit på frostsprängning under kalla perioder. I övergången mellan entré och mur lades en smal rad av huggen kantsten för att hålla beläggningen på plats och ge en tydligare avgränsning.

Kontroller under arbetets gång

Lutningar, höjder och anslutningar kontrollerades löpande med rätskiva och laser för att undvika nya sättningar och felaktiga vattenvägar. För murverket hölls fogdjup och vidhäftning under uppsikt innan nästa parti togs vidare. Eftersom arbetet berörde gångyta vid entré lades också stor vikt vid jämna nivåskillnader och säkra stegkanter. Där kantavvikelserna blev för stora justerades sättbädden om direkt i stället för att lämna små snubbelpunkter efter färdigställandet.

Resultatet efter renoveringen

Efter avslutat arbete stod muren åter stadigt med sammanhållna fogar, bättre dränering bakom de mest utsatta partierna och ett krön som ledde bort vatten mer effektivt. Entrén fick en jämnare gångyta och ett tydligt fall från byggnaden, vilket minskade risken för stående vatten och halka. Helhetsintrycket behöll den äldre karaktären, men konstruktionen blev betydligt mer tålig för fortsatt användning och väderpåverkan. Resultatet blev en entrémiljö som såg ut att höra till gården från början, men som nu fungerade betydligt bättre i vardagen.